Filmprisen ble tildelt «Louder Than Bombs» av Joachim Trier (regi og manus), Eskil Vogt (manus) og Thomas Robsahm (produsent).
De nominerte:
Danmark:
- Klaus Høeck – «Legacy» (diktsamling)
- Bjørn Rasmussen – «Ming» (diktsamling)
Det samiske språkområdet:
- Sara Margrethe Oskal – «Savkkuhan sávrri sániid» (diktsamling)
Finland:
- Sirpa Kähkönen – «Graniittimies» (roman)
- Sabine Forsblom – «Maskrosgudens barn» (roman)
Færøyane:
- Carl Jóhan Jensen – «Jag ser dig bedre i mørket – Indledning til et glædesspil» (roman)
Grønland:
- Sørine Steenholdt – «Zombiet Nunaat» (novellesamling)
Island:
- Elísabet Kristín Jökulsdóttir – «Ástin ein taugahrúga: enginndans við Ufsaklett» (diktsamling)
- Gudbergur Bergsson – «Þrír sneru aftur» (Roman)
Norge:
- Linn Ullman – «De urolige» (roman)
- Geir Gulliksen – «Historie om et ekteskap» (roman)
Åland:
- Carina Karlsson – «Mirakelvattnet» (roman)
Sverige:
- Katarina Frostenson – «Sånger och formler» (diktsamling)
- Tom Malmquist – «I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv» (roman)
Wikipedias omtale av Katarina Frostenson:
Alma Katarina Frostenson Arnault, född 5 mars 1953 i Stockholm, är en svensk lyriker, översättare och ledamot av Svenska Akademien sedan 1992 på stol nr.18. Hon är brorsdotter till Anders Frostenson och kusin till Karin Frostenson.
Frostenson debuterade med I mellan 1978 och blev under 1980-talet en av de mest tongivande diktarna i den svenska poesin. Hennes lyriska språk som konsekvent undviker allt metaforiskt bildskapande och andra konventioner är ett säreget inslag i den svenska lyriken. De tidiga verken var en egensinnig och ofta svårtillgänglig diktning inriktad på själva språkets klang och sammansättning. Med Joner (1991) skedde en förnyelse med berättande inslag av myt och saga, bland annat med en diktsvit influerad av den medeltida balladen Jungfrun i hindhamn, vilket fortsätts i de tematiskt närbesläktade Tankarna (1994) och Korallen (1999). Frostenson provade även en sagoinfluerad stil i prosaform med den uppmärksammade Berättelser från dom (1992). I Flodtid (2011) märktes ännu en förnyelse med en större öppenhet inför omvärlden och samtiden. Den blev nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.
Frostenson har även nått framgångar som dramatiker. Hon debuterade som författare för scenen 1990 med fyra monodramer som har blivit uppförda på scen och i radio. 2 Skådespel från 1996 har uruppförts på Kungliga Dramatiska Teatern. 2002 sattes Kristallvägen upp på Judiska teatern i Stockholm.
Hon skrev librettot till Sven-David Sandströms opera Staden som uruppfördes på Kungliga Operan 1998.
I januari 2007 förlänades hon Litteris et Artibus. Tillsammans med sin man Jean Claude Arnault driver hon Forum, nutidsplats för kultur som arrangerar litteraturaftnar och tvärkulturella evenemang.